Sommarlov...OM det är!
Hej alla sömniga felicia här!
Så sommarlovet är äntligen här. Gick inte det hela superfort?
Igår var det vintrig marsmånad, jag satt i sebbes soffa men en hoodie och en spelconsoll i handen och längtade.
Idag är det plötsligt söndagen efter midsommar, jeansshorts, en envis baksmälla som inte tycks släppa taget om mitt huvud och 10 timmar kvar till möte med tjejerna med solande och kokosolja som vi alla förnekar skulle ge oss cancer.
Sommarlovet är här, så vad ska man göra? Allt och inget.
Jag har så mycket tankar och känslor som yrar runt i skallen och skriker efter uppmärksamhet. Min hjärna har blivit kärlekskrank och mitt hjärta splittrat. Inget hänger ihop längre. saker som jag förut trodde på har tagit en vändning och jag kastar mig utför stup i väntan på det oväntade.
Jag är redo för förändring och äventyr men vet om att jag redan har allt för mkt att reda ut för att påbörja nya saker. En kille verkar ha fastnat i min hjärna och vill inte ta sig därifrån. Hela sitiationen är så komplicerad och jag skulle inte vilja säga eller kalla det kärlek överhuvudtaget, men deffinitiv attraktion. Låt oss kalla den här herrn b1...
Förutom b1 finns det en annan kille i mitt liv, en kille jag känner väldigt bra, en av mina bästa vänner. Det har verkligen gått till en punkt då vi inte har några hämningar, eftersom vänskap idag tydligen också leder till kyssar, som leder till sex..
Inte? ok men i mitt fall har det gjort det...
Borde jag fortsätta på detta viset? Nu är det lugnt, vi är ju absolut inte mer än vänner, men samtidigt undrar jag hur länge man kan hålla på såhär?
Vad händer den dagen då vi träffar någon, skulle det ens gå utan en viss avundsjuka eller saknad?
Innerst inne hoppas jag på att alla mina frågor och problem bara ska sovas bort, typ som när jag vaknar nu på morgonen känner jag en lättnad i hjärtat. Varför i helvete ska jag tänka så mkt på allt? Kan inte saker bara vara?
Jag tänker prova min önsketeori och lägga mig till sängs, somna till tanken av att fuckbuddies visst funkar i längden och att killen med flickvän inte alls utnyttjade mig en tisdagskväll under stjärnorna och att det bli perfekt väder imorgon.
Min nya religion....skev bild av verkligheten....förnekelse....Kalla det vad du vill
Jag väljer att kalla det positivt tänkande
Godnatt till alla frågetecken<3 pussah
Så sommarlovet är äntligen här. Gick inte det hela superfort?
Igår var det vintrig marsmånad, jag satt i sebbes soffa men en hoodie och en spelconsoll i handen och längtade.
Idag är det plötsligt söndagen efter midsommar, jeansshorts, en envis baksmälla som inte tycks släppa taget om mitt huvud och 10 timmar kvar till möte med tjejerna med solande och kokosolja som vi alla förnekar skulle ge oss cancer.
Sommarlovet är här, så vad ska man göra? Allt och inget.
Jag har så mycket tankar och känslor som yrar runt i skallen och skriker efter uppmärksamhet. Min hjärna har blivit kärlekskrank och mitt hjärta splittrat. Inget hänger ihop längre. saker som jag förut trodde på har tagit en vändning och jag kastar mig utför stup i väntan på det oväntade.
Jag är redo för förändring och äventyr men vet om att jag redan har allt för mkt att reda ut för att påbörja nya saker. En kille verkar ha fastnat i min hjärna och vill inte ta sig därifrån. Hela sitiationen är så komplicerad och jag skulle inte vilja säga eller kalla det kärlek överhuvudtaget, men deffinitiv attraktion. Låt oss kalla den här herrn b1...
Förutom b1 finns det en annan kille i mitt liv, en kille jag känner väldigt bra, en av mina bästa vänner. Det har verkligen gått till en punkt då vi inte har några hämningar, eftersom vänskap idag tydligen också leder till kyssar, som leder till sex..
Inte? ok men i mitt fall har det gjort det...
Borde jag fortsätta på detta viset? Nu är det lugnt, vi är ju absolut inte mer än vänner, men samtidigt undrar jag hur länge man kan hålla på såhär?
Vad händer den dagen då vi träffar någon, skulle det ens gå utan en viss avundsjuka eller saknad?
Innerst inne hoppas jag på att alla mina frågor och problem bara ska sovas bort, typ som när jag vaknar nu på morgonen känner jag en lättnad i hjärtat. Varför i helvete ska jag tänka så mkt på allt? Kan inte saker bara vara?
Jag tänker prova min önsketeori och lägga mig till sängs, somna till tanken av att fuckbuddies visst funkar i längden och att killen med flickvän inte alls utnyttjade mig en tisdagskväll under stjärnorna och att det bli perfekt väder imorgon.
Min nya religion....skev bild av verkligheten....förnekelse....Kalla det vad du vill
Jag väljer att kalla det positivt tänkande
Godnatt till alla frågetecken<3 pussah
Kommentarer
Trackback
